Möbelsnickeri i ett slumområde i Nairobi

Sharon Awino, 25, driver tillsammans med sin äldre bror ett möbelsnickeri i Kawangware, en av Nairobis kåkstäder mitt bland långa rader av bostadsskjul av korrugerad plåt. Tvätt hänger på tork mellan husen och barnen leker på den leriga gatan. Den enkla verkstaden är belägen inte långt från det område där Sharon bott hela sitt liv.



Sharon startade sin verksamhet för fem år sedan därför att det inte fanns lediga jobb men hon kände till byggföretag som behövde inredningar men inte många snickare kunde leverera större order. Varken Sharon eller hennes bror är snickare men de har tre anställda som kan yrket. Den enkla verkstaden saknar elektricitet men de har inte heller några maskiner eller verktyg som kräver el. Skulle de kunna investera i sådana verktyg går det att bli ansluten till elnätet mot en mindre avgift.

Just nu arbetar Sharons snickare med att färdigställa en större order på hela 300 arbetsbänkar till en grossist. Allt träarbete är gjort med handverktyg. Bordsskivor och stålram har beställts från underleverantörer. Trävirket kommer från en lokal leverantör.

Det är imponerande att se hur hon kan klara så stora order med så små resurser. Man arbetar utomhus och har bara ett skjul för materialförråd och verktyg. Där övernattar ofta hennes bror för att förhindra inbrott. Sharon visar gärna sin bokföring som arkiveras i prydliga pärmar. Det är viktigt att planera ekonomin och hålla hårt i pengarna, menar Sharon och hon tror att kvinnor klarar det bättre än män.

Sharon deltog i entreprenörskursen i mars 2008. Då fick hon lära sig grunderna i bokföring och att teckna avtal. Hon vill också leva upp till den affärsetik som EPTF står för. Därför tycker hon det är svårt att acceptera att korruption fortfarande råder bland de inköpare som hon måste ha affärer med. Eftersom hon vägrar ge mutor missar hon en del affärer.
– Under det kommande året skall jag satsa mer på marknadsföring för att få affärerna att växa. Då behöver vi också investera i verktyg för att öka produktionen, berättar Sharon.

– Affärerna gick dåligt under oroligheterna i början av 2008 men nu ser vi framåt, säger hon och ler hoppfullt. När vi lämnar kåkstaden tänker jag på vilken kraft att skapa välstånd som finns trots de enkla förhållandena. Med kunskap, mikrolån och den rätta drivkraften kan en kvinnlig entreprenör göra skillnad.

/Tord Dahlen, Eskilstuna